Dressed for success!

Nu har jag fått på mig kostymen. Min superhjältedräkt. Jag är hemma.

Halvtid

Nu har det lugnat ner sig lite. Brudparet har åkt till fotografen och jag sitter och chillar hos Stina, Kajsas syster. Förmiddagen ägnades mycket riktigt åt att underhålla bror min. Vi spelade Wii Sports Bowling medan Kajsa var hos frisören. Det var jämnt, mycket möjligt att det blev 2-2 i matcher men jag hade högst poäng så jag tycker att jag vann till slut.
Snart ska jag gå bort till festlokalen med Smilla (hunden) som senare ska få gå till hunddagis.
Jag måste nog käka något också, är ganska hungrig. Får bli en faffe, trots att det kommer serveras just faffebollar bland annat ikväll.
Sen måste jag hitta en jäkla postlåda och posta brevet på som jag nu har släpat över halva landet...
Ja så är det. Nu är det dags att gå med Smilla.
Vi hörs!
/P

Dagen B!

B som i bröllop! Sitter på hotellrummet yrvaken och tittar mig i spegeln som hänger över det lilla skrivbordet. Håret har en klassisk karaktär: stråna på vänster sida står vågrätt ut från skallen, alla andra, även de i nacken, pekar framåt.
Ska stänka lite vatten i det och över ansiktet för att alldeles strax gå en trappa ner och äta hotellfrukost. Mmm... hotellfrukost, ett av världens åtta underverk. ;)
Vi hörs efter bröllopet!
/P

Dan före dan...

Fast nu är det ju rent tekniskt dan... Dagen för John och Kajsas bröllop. Hur som helst anlände tre av fem av familjen Jonsson till Malmö fredagen den 29 juni någon gång runt 16.30. Malmö är en härlig stad full av liv och kreativitet. Ankomsten väckte en mängd angenäma minnen.
Efter en snabb matbit på en av stadens uteserveringar bar det av till morgondagens festlokal som bekvämt nog är lokaliserad precis tvärs över gatan från kyrkan. Där blev det till att möblera om bord, stolar och annat smått och gott plus att duka just nämnda bord med till exempel bordsplaceringskort i form av ett vackert litet häfte förutom de självklara glasen och besticken.

Efter ett kort besök i det blivande brudparets nya lägenhet sitter jag nu på mitt hotellrum och varvar ner med en god pilsner och lite Josh Rouse på musikspelaren. Jag antar att alla inte är lika lugna som jag är ikväll... Men det är kanske en annan historia, en historia som jag inte är särkilt lämpad för att berätta.

Ja "imorgon" gäller det då. Planerad frukost klockan åtta för att sedan så småningom ta mig hem till Kajsas syster och tillika tärna Stina för att, vad var det jag skrev tidigare? något i stil med, "underhålla brudparet" har jag för mig... hehe. Ja det går nog bra, det brukar gå bra.
Sedan väntar en hektisk dag för John och Kajsa, mindre hektisk (förhoppningsvis) för mig. Mina uppgifter känner jag att jag har kontroll på. Bibeltexten fick jag till slut, en snutt ur Höga Visan, ringen är väl inte så svår att hantera och talet bestämde jag mig för att ta från höften när jag satt i bilen på väg mot Malmö tidigare idag(igår), fast okej då lite aning har jag om vad jag ska säga. (Hur det går får ni höra om senare.)

Mmm... det börjar närma sig läggdags. Måste ju vara pigg "enda in i kaklet" imorgon. Klackarna i taket efter middagen (det ryktas om en kollektiv "running man"). Haha!
Good night Järvsö, wherever you are...
/P

Intelligent enkelhet

Vill slå ett slag för P4:s nyhetsprogram Klartext som sänds vardagar 18.00-18.10. I Klartext redovisas samma nyheter som i till exempel Ekot fast på en mer lättförståelig svenska vilket är en enorm befrielse och ett utomordentligt bra hjälpmedel för dem som behöver det i det annars så informationshetsande samhället av idag.
/P

Norrland, kära Norrland!

Sitter och funderar på mitt stora intresse för Norrland. Trots att jag inte har varit längre norrut än Borlänge har jag sedan länge haft en speciell plats i mitt hjärta för den övre delen av vårt land. De människor därifrån jag träffat har alla varit utomordentligt trevliga med öppna sinnen och en alldeles underbar dialekt (ibland är den till och med vackrare än småländskan). Lägg därtill naturen som jag har kunnat ta till mig genom skildringar i litteratur och filmer och du har ett veritabelt paradis. I alla fall i mitt huvud.
Den kanske mest definierande stunden för mitt Norrlands-älskande var en dag i tidiga februari år 2002. Skellefteå var årets P3-Popstad och jag satt framför radion med inga egentliga förväntningar. Kvällens sändningar var från E i Skellefteå och spela skulle de för mig helt okända banden Breather, Darcy och Drowners. Nu kommer jag tyvärr inte riktigt ihåg i vilken ordning de spelade men det spelar ju mindre roll.
Breather och Drowners var hur som helst rock-orienterade och blåste verkligen iväg mig med suveräna låtar och ett grymt framträdande. Breathers Mine och Drowners Summer break my fall var om jag måste välja de låtar som stod ut mest.
Innan det var Darcys tur att spela (vet som sagt inte i vilken ordning de spelade) intervjuade P3 sångerskan Saga Eserstam och redan då visste jag att det skulle bli en kanonspelning.
Jag hade rätt kan jag så här i efterhand säga. Saga och de fyra killarna bakom henne levererade högklassig, förtrollande myspop som jag då och än idag får gåshud av. Här var det How about me och Stay som fastnade.
När detta hände hade Darcy inte släppt sin debutskiva Bon än utan jag fick vänta ett år ungefär. Jag vill minnas att jag beställde plattor från alla de tre banden vid samma tillfälle under 2003.
Breather och Darcy höll samma höga klass som de hade gjort året innan på radion men Drowners gjorde mig lite besviken. På platta saknas det modet som fanns vid liveframträdandet. Här var de raka starka melodierna maskerade med syntheffekter och jag vet inte vad. Som sagt en liten besvikelse.

Tidigare idag var jag och slösurfade lite och letade efter nyheter om Darcy för bandet har inte gett ut något mer sedan 03. Det enda jag hittade var bandlistan från årets Trästocksfestival i Skellefteå. Darcy kommer dit och det skulle jag också vilja göra men tyvärr krockar det med Vattenfestivalen hemma i Bergkvara. Inte för att det är något att hänga i julgranen direkt men min gode vän Rickard ska ju spela och jag har inte lyckats se hans band än. Sedan har jag redan lovat att ha den traditionsmässiga festen hemma i trädgården den kvällen den 21 juli. Attans!

Sammanfattningsvis kanske denna texten till slut handlade mer om musik än om Norrland i sig men för mig hör de ihop. Jag måste nog säga att jag är lite kär i Norrland. Så där småförälskad som man kan vara i någon på TV eller på film. Det är människorna, musiken och platserna (kanske främst då Skellefteå), helheten, som gör det.
/P

En institution går i graven men hav förtröstan!

Ja jag talar naturligtvis om gonggongen som brukar inleda Radioteaterns uppsättningar, den ljuder snart för sista gången i etern.
Detta är dock bara en liten del i den reform av Radioteatern som den nye chefen Jasenko Selimovic har dragit igång. Från och med lördagen den 25 augusti träder det nya sändningsprogrammet in. Lördagarna framåt fylls med aktuella, debatterande och, som SR själva uttrycker det, "kontroversiella" pjäser. Tre ord som lika väl kan förknippas med totalt fiasko som med odiskutabel succé. Vi kan väl inte göra annat än att vänta och se.
Vidare kommer fredagarna bli klassikernas dag (äntligen!), då kan vi förvänta oss uppsättningar som Madame Bovary, Frankenstein och kanske en och annan Strindberg- och Shakespearepjäs.
Till sist kommer det på söndagarna bli något som kanske chockerar en och annan P1-lyssnare, nämligen erotik! Ja ni läste rätt, P1 lossar på den hårt snörade korsetten och de stelnade formerna och erbjuder lyssnarna förlustelser av det köttsliga slaget. Dock inte före midnatt men ändå!
Sammantaget en reform av det mer livgivande slaget. Efter turbulensen kring SR och framför allt P1 verkar det nu i alla fall som att Radioteatern är på rätt kurs. Selimovic är ju sen gammalt en man som inte backar från det han tror övertygat på. Bra säger jag. Vi behöver fler som han.
/P

Muzika Aggression!

Eftersom musik är en så viktig del i mitt liv delar jag gärna med mig av den. Här kommer jag tipsa om det som jag tycker är värt att lyssna in sig lite extra på just för stunden. Först ut i raden blir The Kooks. Dessa fyra tonåringarna från Brighton, England blandar och ger friskt i sin debut från januari 2006, Inside In/Inside Out. Variationerna är många men främst handlar det om gitarrdriven stökpop som får en att återigen tro på England som pop-undrets högborg. Lyssna främst på låtarna Eddie's Gun och Naïve.

/P

Angående lördagens bröllop

Nu på lördag gifter sig min bror. En stor händelse för många. Det är något speciellt det där med kärlek.
Hur som helst så är jag best-man eller marskalk som det kanske heter vilket är en ära för mig. Tittar man i SAOB så står det om marskalken: "en särskild af de unga män som jämte tärnorna vid ett bröllop utgöra brudparets uppvaktning", vidare står det också att marskalken ska vara en "ung, ogift mansperson" vilket ju passar alldeles utmärkt eftersom det är precis vad jag är.
Nu för tiden är ju dock människor inte alls lika traditionsbundna som förr i tiden så jag kanske inte ska förläsa mig om vad just SAOB har att säga om saken direkt. Men hur som helst så har jag fått i uppdrag att hålla i ringen/ringarna plus att jag ska läsa någon form av text i kyrkan under ceremonin. Denna text är dock fortfarande höljd i dunkel. Min käre bror har ännu inte upplyst mig om den saken trots flera förfrågningar.
Förutom texten går jag och funderar på om det kommer bli en känslomässig tillställning? Om man, som min gode vän Jonte brukar säga, kommer ta till lipen? Det lär ju vara vanligt enligt åtskilliga amerikanska filmer och jag är ju inte helt främmande för tanken då jag är något av en obotlig romantiker. Det blir väl till att ta med en näsduk eller två.
Efter ceremonin i kyrkan fortsätter kalaset tvärs över gatan med mat och dryck, dans och musik och jag säger det nu: att dansa i kostym är underskattat. Om dessutom bandet har rötterna i Balkanländerna så kan det inte gå fel. En Zorba-melodi är önskad.
Vi ses på lördag!
/P

Gary C

Måste bara skicka ut en hälsning till Gary Coleman (om han någonsin skulle få syn på detta) som pryder min blogg så fint. Ett stort tack till den store lille mannen som fick sitt genombrott i den amerikanska tv-serien Diff'rent Strokes i slutet av 70-talet.

Soft-opening!

Hej och välkomna till min blogg! Äntligen får jag väl säga för det är ju som så ofta mycket snack och lite verkstad när det kommer till sådana här saker och mig.
Bloggen är inte helt färdig utan kommer, antar jag, vara under konstruktion en längre tid vad gäller det rent visuella. Jag kommer dock att i vanlig ordning publicera inlägg här så ofta jag bara förmår.
Så håll till godo och mycket nöje!
/P