Slår Reinholdtzon Belfrage på fingrarna sedan 2007

24 juni 2008

Resan och målet

Om två dagar är det precis ett år sedan jag startade bloggen. Om två dagar kommer jag låta bloggen somna in.
Allt har väl inte blivit precis som jag har tänkt att det skulle bli men det har varit jäkligt skoj ändå.
Bli nu inte alltför ledsna för jag har lite andra grejer på gång istället. Två grejer för att vara lite mer exakt. En av dem kommer jag att presentera på torsdag i det allra sista inlägget. En lite mer lättviktig grej om ni förstår vad jag menar...
Ett inlägg som av en händelse också kommer bli inlägg nummer 400.

Utfyllnad

Detta är bara för att snygga till siffrorna lite.

19 juni 2008

Vidare

Låt mig utveckla mitt "Avgå inte Lagerbäck-tänk".
Vad skulle vara bättre? Vad skulle vi få istället?
SvFF skulle aldrig kunna tänka sig en utländsk förbundskapten (något som jag ser som den enda möjligheten för svensk fotboll att ta nästa steg) utan man skulle fortsätta med sina avdankade division tre spelare som gått SvFF:s ledarutbildning steg 3 eller vilket steg det nu är som är det "bästa".
På sin höjd skulle vi få Torbjörn Nilsson eller möjligtvis Roland Nilsson men det duger inte riktigt för en nation som hungrar, om inte kräver, framgång i stora mästerskap.
Vi missade det enda tänkbara svenska alternativet när Svennis blev mexare så nu återstår det bara en utlänning. Gärna en med stor rutin från klubblagsspel.
Vad gör Attilio Lombardo idag?

Avgå inte!

För en gångs skull var det inte Lagerbäcks fel. Denna gången vek spelarna ner sig fullständigt. Med ett undantag.
Visst fanns intentionerna där men det var inte tillräckligt. Zlatan och Henke flöt omkring där uppe som två Sovjetiska övergivna rymdsonder. Johan Elmander får nu inte vistas närmare än 20 meter från ett mittfält. Ytterbackarna slog bort fler bollar än Jesper Parnevik en dålig dag. Ett tag trodde jag vi hade Sven Nylander på plan för vi var alltid som bäst fyra på andrabollarna. Petter Hansson sprang, nickade och sparkade på alla bollar som kom i närheten, och några som inte gjorde det (1-0 målet).
Dock visade Fredrik Ljungberg en gång för alla att gammal inte alls alltid är äldst utan att gammal då och då även kan var ung, sprallig och full av energi. Ljungberg var den ende som kunde gå av planen med hedern i behåll utan att heta Igor eller Boris i förnamn.

13 juni 2008

Midsommar, biatch!

Denna kvällarnas kväll. Livets ursprung och energikälla. Denna urkraft.
Big bang hände på en midsommarafton!
Vad händer i år då?

Renässans

Jag har suttit och hållt på detta TV-tipset ett bra tag nu. John from Cincinatti som av en händelse rullar på SVT och har hunnit upp i fyra eller fem avsnitt vid det här laget.
Om man ska beskriva serien så är det näst intill omöjligt att inte nämna systerserien Deadwood med den skillnaden att större delen av serien utspelar sig på en surfingbräda, ett slummotell, en surfshop och ett hippiehus i Imperial Beach istället för på en hästrygg, en saloon/bordell, en järnhandel och ett nybyggarhus i Deadwood. Eller så kan man ju dra till med att det är snäll-Arkiv X utan FBI-agenter skrivet av Beach Boys när de mådde som sämst tillsammans med en pingstpastor.
Men miljön är inte det bästa med JFC utan dialogen, eller ska jag säga monologen. Det riktigt sjunger om de svador som speciellt Ed O'Neill drar av som sin sinnesförvirrade ex-polis (det tog ett tag innan han lyckades gottgöra alla dessa hemska år av Married with children kan jag säga). Orden är i det närmaste shakespeareska och skapar i detta surfsammanhang en verfremdungseffekt som är fullkomligt lysande. Anledningen till att Deadwood inte nådde lika långt på den punkten är just den historiska kontexten. Jag har ingen direkt kunskap om hur nybyggarna talade och kan heller inte därför ta ställning till dialogen.
Synd bara att jänkarna (som vanligt) måste förstöra allt sådant som de inte förstår. Serien blev nedlagd efter första säsongen.

12 juni 2008

Bloggdöden

En del kallar den för pesten. Andra kallar den för TV-förstörare. Några nöjer sig med att kalla den för sommarplåga.
Jag kallar den för fotbolls-EM. Och om det hade varit en sjukdom hade jag sprungit naken genom en dimma av baciller. Jag lever och andas fotbolls-EM. Jag äter fotbolls-EM. Jag är fotbolls-EM. Jag är Zlatans högerfot.

03 juni 2008

The price is right

Å ena sidan ser de ut att ha ganska skoj. Å andra sidan, vad har de att vara så jävla glada åt?
Imorgon är de arbetslösa och om ett par år kommer de tänka tillbaka på gymnasietiden som den bästa i deras liv.
Idag tog Hvitfeldtska studenten.
Några små betraktelser:
  • Klass A3AB vann flakkampen ganska överlägset. Det var på gränsen till hälsovådligt där uppe.
  • Mammor uppskattar nog inte när deras söner slänger sig i Poseidon i den nyköpta studentkostymen.
  • Om man är tjej och har på sig något utan axelband bör man undvika att stå och hoppa i Poseidon.

02 juni 2008

The Cooler

Jag har haft lite konstig otur de senaste dagarna.
På klassfesten trixade vi lite boll med öl i hand så där som man brukar göra. Helt plötsligt får någon en felträff och lyckas pricka min öl som flyger ut och dränker mina shorts. Som tur var hade jag ett par långbrallor med mig. Eller var det tur?
Lite senare spelade vi brännboll. Det var sent på kvällen och daggen hade börjat lägga sig i gräset. När jag svängde runt andra basen kände jag hur höger ben började försvinna under mig. Som det under av smidighet jag är accepterade jag fallet och blev ett med det. Jag drev ner höger axel och Chuck Norris-rullade rakt in i löpsteget. Jag blev riktigt imponerad själv faktiskt. Tillbaka i kön igen upptäckte jag dock att det gått upp en reva i jeansen från grenen ner till höger knä. Inte så imponerande.
Dagen efter, igår alltså, var det kanonväder igen och jag tänkte bjuda mig själv på något lite gott så jag köpte en låda päronsplitt. Men när jag lite senare skulle ta en glass flöt alla grejerna omkring i kylen och frysen. Kylskåpet hade gått sönder! Allt var förstört!
Vad väntar härnäst?