Kitchen Aid

Gordon Ramsey är en av TV:s stora personligheter. Ser Kitchen Nightmares och det är lika bra som alla hans andra program.
Nu undrar jag bara vad han skulle säga om han kom hem till mig. Kanske något i stil med: "You call this a fridge?", "This is disgusting", "This kitchen would work better without you" eller "Oh my God! Look at yourself!".

Classic

Kollar på den underbara "klassikern" Stargate från 94. Blev så sugen nu när serierna går runt på TV6. En sak som jag inte kom ihåg och som roar mig mycket är att det var svenskar som grävde upp stargaten på 20-talet. Svenskar som hävde ur sig saker i stil med "Herregud, vad är det?" och "Jag vet inte". En annan sak är ju James Spaders fantastiska hårsvall. Kurt Russells frilla är inte så dålig den heller förresten.

Jazz hands!

Att spela i jazzsaxofonkvartett i Sverige är i dessa dagar otacksamt. Något man kan tillskriva en viss Jonas Kullhammar. Ikväll var jag på Nef och såg just en sådan kvartett, Magnus Dölerud Quartet och det var ingen skillnad denna gången heller. Man hör Kullhammarsekvenser mest hela tiden utan att det riktigt lossnar eller ballar ur som det kan göra för "orginalet". Men det är ju inte dåligt för det.
Efter spelningen blev det öppet jam. Höjdpunkten där var en från USA besökande bastant afroamerikansk tjej med en angenäm röst.

Leker ord - Jag och Askungen

Efter utförlig empirisk forskning har jag kommit fram till att det är svårt och ibland väldigt kladdigt att dricka öl i horisontellt läge. Men fan om det inte är godare.
Samtidigt motverkar det min ansträngning att tvätta mina kläder.

Vi opponerade på varandras kompisporträtt idag. Jag hatar sådant så därför har jag varit lite nere i eftermiddag. Jag är usel på att ge konstruktiv kritik och jag lyssnar in på den jag får. Lyckligtvis får jag inte så mycket kritik av någon sort så ofta förutom från pappa som envisas med sin egensinniga tet-psykologi och säger att jag är för tjock så fort han får chansen trots att han vet att jag aldrig går i hans fällor. Han är för go pappa.

Jag lyssnar på Aimee Mann också när jag ligger här med min öl och väntar på tvätten. Jag har inte lyssnat på henne mer än flyktigt på jättelänge. Trodde jag skulle få fler gymnasieflashbacks men det har varit ganska dåligt med sådana.

Jag ligger och blöder lite också men inte särskilt mycket och inte från något kritiskt ställe (handen). Är det för sorgligt att be om lite kvinnligt medlidande igen?

Jag har noterat en småkul sak i skolan. Den sötaste tjejen i klassen är från Stockholm, eller åtminstone från närområdet, och dessutom har hon ett adligt namn. Är inte det typiskt?

Starköl är en dryck, folköl en livstil

Idag har jag gjort två saker jag inte trodde att jag skulle göra.
1. Jag har gjort världens godaste tonfiskröra.
2. Laddat hem och tittat på alla Harry Potter-filmerna.

Filmerna var inte så tokiga faktiskt fast det finns ju en hel del brister i manusen. De förutsätter väl att de som ser filmerna har läst böckerna. Det har jag inte gjort och kommer inte göra. Never!

Imorgon ska jag till Nef och lyssna på jazz. Fett med nice. Hehe

In shape of an...

Läste Barran idag. Lunkan hade skrivit att en fjärdedel av femteklassarna inte kunde simma. Den artikeln skrev jag också för två år sedan, då kunde alla utom en simma. Det går utför för dagens ungdom.

Vidare har jag också sett den sämsta Hollywoodfilmen någonsin. D-War eller Dragon Wars. Det var den största samling smörja jag överhuvudtaget sett. Och då brukar jag gilla lättsmälta actionunderhållningsgrejer.
Problemet var inte animationerna som trots allt inte var helt dåligt gjorda utan precis allting annat. Manus, skådespelare, foto sög fullständigt.
Men jag såg hela filmen för sådan är jag.

Göran Skytte

Musikskribent vill ta ytterligare steg
GÖTEBORG Efter en tids arbete på Nya Wermlands-Tidningen väntar nu journaliststudier på JMG vid Göteborgs Universitet för Carolina Nilsson.
Med en bakgrund som kulturvetenskapsstuderande vid Karlstads Universitet flyttar nu Carolina Nilsson, 22, för första gången ifrån familjen och hemstaden. Ny adress är en studentlägenhet i Kviberg. Varför det blev Göteborg föll sig ganska naturligt med närheten till Karlstad och journalistutbildningens goda rykte.
- Den nya utbildningen och att flytta hemifrån är bland de största utmaningarna jag har stött på hittills, säger Carolina Nilsson men ser samtidigt på den kommande tiden med stor tillförsikt och stora förväntningar.
Journalistiken är dock inte ett helt nytt område för Carolina. Hon har sedan en tid tillbaka arbetat som musikskribent och recensent på både Nya Wermlands-Tidningen och Internetsajten musiklandet.se. Ett arbete som kommit väldigt naturligt för henne dels som storkonsument, mestadels av genren hårdrock, och dels som aktiv utövare i form av trummis.
- Den första drömmen var att bli golfproffs men allteftersom det intresset avtog växte sig intresset för musik allt starkare. Jag kommer fortfarande ihåg när jag hörde Mötley Crüe för första gången och jag ser det som ett väldigt speciellt ögonblick, säger Carolina Nilsson och riktigt myser. Detta tillsammans med att skrivandet alltid varit naturligt för mig gör rollen som musikskribent och recensent idealisk.
- Men det är svårt att skriva recensioner och det finns många dåliga exempel. Jag tycker kunskap om det man skriver om och förmågan att förmedla den kunskapen till läsaren är det viktigaste, att göra den tillgänglig. Då kommer språket i andra hand.
Hennes största stund i arbetet är den gången då hon intervjuade Blackie Lawless, sångare i hårdrocksbandet WASP.
Och att det är ett genuint intresse det handlar om det märks. Hon beskriver och presenterar sig själv med hjälp av musik och menar att musiken gör människan.
På frågan om var hon ser sig själv om tio år svarar hon att hon har två drömmar.
- För det första bor jag kvar i regionen, i Göteborg eller Karlstad och antingen har jag startat en egen tidning eller så skriver jag för hårdrocksmagasinet Sweden Rock Magazine.
Trots arbetet och den påbörjade utbildningen är Carolina noga med att ta sig tid för sig själv.
- Musiken finns naturligtvis också på fritiden, både skivor och spelningar. Annars tycker jag det är viktigt att ta det lugnt. Att fika och träffa vänner är ett par av mina favoritsysselsättningar.
Per Jonsson

Gunnar Nordahl

Ja, ni kanske tror det spelades bättre boll på hans tid. Och vad vet jag? Jag vet att jag inte gillar meningar som börjar med och i alla fall.
Hur som helst har dagen och kvällen (igår) varit ett utmärkt exempel på en bra dag när man börjar ny skola. After-work á la Göteborg på King's Head vid fem och så efter en lång kväll där fick jag gå och skaka av mig på Uppåt Framåt (igen, bör tilläggas utan direkt stöd från någon överhuvudtaget).

Ska här nu återge ordagrant vad Frida skrev om mig. Jag är väl hyffsat nöjd. Jag sa väl det mesta som texten hänger upp sig på men kanske menade jag inte allt.
Litteraturentusiast med smak för USA
Bra journalistik är underhållande journalistik, och att arbeta som kulturrecensent är något av en dröm. Per Jonsson är litteraturentusiasten som vill befinna sig i händelsernas centrum.
Jmg:s lokaler ligger öde, ljuset i den närmaste datorsalen släcks ned. Per, som precis har avslutat sin tredje dag på journalisthögskolan i Göteborg konstaterar att han har hamnat rätt nu.
- Jag tror på den här utbildningen, även om tempot verkar vara högt och jag är en rätt lat person.
Vägen hit har inte varit spikrak.
Per växte upp i det lilla samhället Bergkvara, fyra mil söder om Kalmar. Det är en liten ort som rymmer 974 invånare. Att Per är smålänning hör man på tydligt på dialekten, som han själv beskriver som obegriplig. Det är det nog inte många som håller med om.
Direkt efter gymnasiet bestämde sig Per för att flytta från hemorten och prova på någonting annat. Valet blev Borås där studier i biblioteks- och informationsvetenskap lockade honom.
- Jag ville arbeta med böcker och tänkte att biblioteksutbildningen var det perfekta valet.
Programmet visade sig dock handla mer om administration och datorer istället för faktiskt litteratur och ett år in i utbildningen bestämde sig Per för att hoppa av.
Litteratur har alltid varit hans stora intresse och ett genomgående tema i valet av studier. Efter att Per gjort en vända tillbaka till Bergkvara med bland annat tre månaders arbete på den lilla lokaltidningen, styrde han därför kosan tillbaka mot västkusten och litteraturvetenskapliga studier i Göteborg.
Favoritläsningen består av sådant som Per själv gillar att skriva, koncentrerade texter, som noveller och poesi. Just nu fascinerar det japanska versmåttet haiku, verser med en 5-7-5-rytm.
Per läser ryska författare som Bulgakov, Dostojevskij och Tolstoj samt franska novellister. Just nu är det boken In cold blood av Truman Capote som ligger framme i Pers studentlägenhet vid Landala torg.
Under kursen i litteraturvetenskap, och speciellt under en föreläsning med skribenten och litteraturprofessorn Tomas Forser, gick det upp för Per att litteratur och journalistik går att kombinera.
Som färdig journalist vill Per arbeta som just kulturrecensent. Han vill skriva recensioner av böcker, teater och film. Filmvetenskap har han också studerat under en termin, av det lärde han sig hur dåliga filmer kan vara.
Per tycker att bra journalistik är underhållande journalistik och att produktionen är minst lika viktig som innehållet. Till hans favoritprogram hör Kobra i SVT som imponerar på grund av att just formen får spela en stor roll.
- De är bra på att engagera också, ämnen man inte trodde att man var intresserad av fängslar ändå.
Den högsta drömmen är att få arbeta för CBS 60 minutes, med ett program av den kvalitén. USA lockar, eftersom landet är chefen av alla länder.
- Det är där allt händer, och där allt händer, där vill jag vara.
Frida Johanson

Jag frågade Frida var hon hade fått siffran 974 ifrån och hon sa att hon hade tittat på Wikipedia. Wikipedia?! Ja ja, rookie mistake kan man väl säga.
Vidare sa jag inte att jag tyckte att min dialekt var obegriplig utan att många brukade ha svårt att förstå vad jag säger ibland. Resten är väl rätt bra, lite för faktaspäckad kanske, inte så mycket känslor.
Det är ju lite roligt att hon skriver de två sista talminusen ordagrant. Jag sa precis så att USA är chefen av alla länder men det var rätt mycket på skoj och så menade jag kanske att jag var fascinerad av amerikansk kultur och kanske inte landet i sig. Men det är ju mitt problem att jag inte lyckades göra det så klart som möjligt.
Det var en jäkligt rolig övning, perfekt att inleda med. Jag ska skriva in det jag skrev också om en stund.

Preview

Imorgon får vi ut kompisporträtten. Jag tycker det är så spännande.

Jag blev också upplyst om att vi har en "kändis" i klassen. Martin Hanberg från Vapnet.

Till sist, om någon påstår att handboll är stort i Göteborg så tro honom eller henne. Dessa dagar när handbolls-EM är på TV är de enda dagarna jag har hört mina grannar. Jag hör stora JAAAA:n! varje gång Sverige gör mål.

Per moralchockar, Frida rasar

Dag 2
Den här intervjuuppgiften hade två moment. Man skulle sitta på båda sidorna av frågorna. Jag blev intervjuad av Frida, söt tjej, lika gammal.
Det hela började bra med att jag sa att jag gillar att läsa böcker och att jag skriver poesi men sedan måste något ha gått allvarligt fel för helt plötsligt hör jag mig själv säga att jag är helt amoralisk och som om inte det vore nog så fortsätter jag med: jag källsorterar inte ens. Var får jag allt ifrån? Efter det är allt som i en dimma men jag tror att jag gick ännu längre och sa något om afrikanska kvinnor och svältfödda barn men det vill jag inte ens tänka på, jag är inte säker.
Måste dock säga att hon tog det bra, professionellt. Får se vad hon skriver om mig.

Dilemma

Jag har redan ont i huvudet och känner mig lite stirrig efter de tre kopparna tidigare idag men jag är fortfarande så fruktansvärt kaffesugen.
Vad gör man i en sådan situation? Stekt ägg är inte svaret, det har jag redan testat.

Behandling av krigsfångar

Första dagen avklarad med beröm godkänt. Intervjuuppgift redan imorgon men det är inte riktigt så direkt in i hetluften som jag trodde.
Känns bra att tillhöra en "klass" igen.

Som sagt ska jag intervjua en tjej i klassen imorgon till ett så kallat "kompisporträtt". Vad frågar man en tjej, förlåt, MÄNNISKA om? Kanske vad hon äter till frukost? Hehe...

Karateslag

Imorgon är första dagen i resten av mitt liv för att uttrycka det lite stolligt. Imorgon börjar jag skolan igen, journalistprogrammet vid Göteborgs Universitet.
Just nu är jag inte alls nervös men jag vet att jag kommer vara det klockan tio imorgon. Kommer stå där och skrapa lite med foten framför mig, kammad och med väskan i hand som vi alla har gjort minst en gång i livet.
Jag har tänkt prata mer med folk denna gången, får se hur det går. Önska mig lycka till.

That old Texas feeling

Musiktips! Lyssna igenom Explosions In The Skys katalog. Ingen kan tycka att det är dåligt.

Göteborg, Texas - Dillon, Västergötland

Texas är inte så olikt Sverige när man tänker efter. Ett landskap som erbjuder vad man är beredd att ta. Det hela bygger på människor, män och kvinnor, pojkar och flickor, och deras känslor, förhoppningar och förutsättningar. Den finns män som Buddy Garrity och Landry Clarke i Sverige också, i hela världen. Män som tar familjen, föreningen, samhället, det lilla på allra största allvar, som har genomskådat ytan och ser saker för vad de verkligen är - livsviktiga.
Friday Night Lights tar verkligen tag i mig och försäkrar mig om att jag inte är ensam därute.

In the hood

Kyckling, ris och en fin currysalsa ligger framför mig och som för att göra det hela perfekt står det en immigt kall brewski bredvid.

Den här pausen som jag har haft har inte direkt varit en paus. Jag lyckades efter ett par försök installera FM08 och har sedan dess spelat igenom en säsong med mina kära Wolves. Det blev min bästa FM-säsong någonsin faktiskt. Jag vann the Championship med endast två förluster i statistiken. Framgången har mycket att göra med målskyttet. Stephen Elliott lyckades med bedriften att sätta 40 baljor på 45 spelade matcher.
Hittills har jag spelat fem matcher i Premier League med facit 1-3-1. Det ser bra ut för Wolves.

Round and round

Kanye West kniper "sämst-just-nu" igen. Det är otroligt, men egentligen är han väl bara sämst i jämförelse. Jag tänker på låten Better than I've ever been featuring Rakim, Nas och KRS-One. Den börjar bra med de tre sistnämnda rappandes med bländande teknik och flyt men så dyker herr Kanye upp, ylandes likt Pluto i Piff&Puff-inslaget i Kalle Ankas Jul på julafton. Det är ju att be om att bli rackad ner på när man gör något med det sällskapet.

Bäst just nu är två saker. Truman Capotes "verklighetsroman" In cold blood, skrämmande välskriven och OK Gos platta Oh no, jag har snackat om videorna tidigare men låtarna är riktigt bra själva också.

Prince har rätt

Sämst just nu är Kanyes specialdesignade Jesushuvuden(!) fulla med diamanter som tydligen går på 50.000 dollar. Snacka om Thieves in the tempel.

Skin & Bones

En sak som är dålig med att SVT inte är en reklamkanal är att de inte lyckas sätta strålkastarna på nya kommande program. Reklamkanalerna har ju alltid sektioner innan och efter reklampauserna där de lobbar för sina program, något som SVT alltså missar.
Nu i veckan hade både The Sarah Silverman Program och Brotherhood premiär på den statliga televisionen och det vara bara rena tillfälligheter att jag upptäckte det i tid. Skärpning SVT, weirdscience.se kan inte rädda er varje gång!

Bäst just nu är annars Chris Shiflett som barnet i Foo's video till Long road to ruin. Denna gången fick inte Taylor Hawkins spela kvinna.

Piff

Jag kom på ordet nu så ni behöver inte göra något. Jag läste det på Internet av alla ställen. Min personlighet definierad av Internet, jippie! Jag visste väl att denna dagen skulle komma, men redan? Jag har ju inte gjort någon av de saker som jag har planerat. Simma med delfiner, gräva brunnar i Afrika eller BASE-jumpa från det där höga huset i Kuala Lumpur. Jag är alldeles för ung för det här!

Jag lägger även till Kajsas äldsta syster och tillika Christian Stenevis fru Märta i bloggrollen.
Mycket nöje.

Blandat

Jag har glömt bort ett ord. Och det är något jag inte brukar göra. Jag säger inte vilket ord det är heller för det är ett för personligheten ganska viktigt ord. I alla fall tycker jag det.
Om ni vill kan ni ju slänga ur er ett gäng ord.

Nu ska jag boka tvättid så det står härliga till.

Go 'Hawks!

Tjena, jag har tagit en liten paus från Internet. Så här ser jag ut när jag tar en paus. Tyvärr förlorade Seattle i kvarten. Bättre lycka nästa gång. Ekonomiskt gick jag ut ordentligt på plussidan från helgens matcher tack vare San Diego.

Let's call it a day

Min undran nu är varför döpa om en film från The Chumscrubber (okej, jag kan förstå det ändå) till Painkiller bara i Sverige? Visst finnarna var inte långt ifrån med Ilopilleri. Den är från 05 och gick aldrig, i alla fall som jag förstår det, upp på svensk bio ens. Rätta mig om jag har fel är ni snälla. Hur som helst rasslar den just nu ner genom mina sladdar här hemma.

Breakfast of kings

Måste ju säga det också, om ni inte visste det, att bara för att Big Schulman slutat blogga betyder inte det att han är ute ur leken. Han har fortfarande sin spalt i AB. Senast tycker han om Grammisgalan, detta spektakel. Och jag, sucker som jag är, tycker precis likadant, ungefär. Idol-Amanda lyckades vara sämre än samtliga timmar från Idol (hon såg ju fasen sinnessjuk ut där på scen!) och Carl Bildt lyckades öka förtroendet för regeringen mer än Reinfeldts samtliga timmar i riksdagen. (Nej, så nördig är jag inte att jag såg galan live utan jag har bara sett valda delar från klipp på nätet, dock är jag så nördig att jag då och då har tittat på riksdagens frågestund.)

Leather me up

Handleden luktar gammalt läder. Det är lockande och motbjudande på samma gång. Klockan sitter åt och lämnar spår precis som tiden.
Just hemkommen efter en kväll med Tunna. En standardhelgkväll. Jag gillar standard även om denna bjöd på ett par små överraskningar. Jag gillar överraskningar också.

MTV säger, medan de spelar Interpols nya fina singel The Heinrich Maneuver, att Jessica och Patrik passar ihop men inte Robin och Jessica. Tough luck Robin, I know how you feel.

Öm i pungen

Pengapungen alltså. Den andra har ingen anledning alls att vara öm.
Spenderade nära 1500 på kläder och dryga 600 på böcker idag plus 100 på mat och kaffe. Men det ovanliga är att ömheten inte är helt oangenäm.

Brandbilen som försvann

Eller rättare sagt branden som försvann. När jag kom gåendes upp för backen som leder till stora entrén i mitt hus möttes jag av de blinkande blåljusen från tre brandbilar. Den nyfikne vaknade till inom mig och tydligen är det så att någon har anmält brand i A-delen av huset (jag bor i B) men anmälaren kunde inte exakt säga var det brann. Förutom anmälaren är det flera andra som har känt röklukt.
Enligt uppgift ska det finnas tre olika larmsystem för brand i huset och ett har gått, ett annat går ibland och det tredje är helt tyst så nu när brandmännen inte vet var det brinner (eller om det brinner överhuvudtaget) kör de runt med sin stege utanför fasaden och fluktar in genom fönstrena. Det verkar gå så där.

Ja jag ska inte vara hemma ikväll ändå så ni behöver inte oro er för mig, om ni nu mot förmodan skulle få för er att göra det.
Eventuellt mer info om branden senare, nu innan jag går igen blir det avslappning med Puccini och macka.

Hett var ordet

Kollade just på förra årets bästa polisfilm, engelska Hot Fuzz, av "edgyiga" regissören Edgar Wright och "babyfaceiga" skådisen Simon Pegg. En underbar film med populärkulturreferenserna visslande runt huvudet lika fort som de avlossade kulorna.
Betydligt mer underhållande än remaken på Miami Vice som jag såg tidigare idag. Där måste det ha slagit över för regissör Michael Mann för om man tyckte Heat var en stiliserad "show off"-film så är Miami Vice tio gånger värre.

Men se Hot Fuzz för all del och skratta år NWA och Judge Judy med flera.

The pursuit of happiness

Från och med idag är jag i praktiken eller teorin, jag har inte bestämt mig riktigt för vilket det är, ledigt i tolv dagar. Vad ska jag göra?
När man har saker att göra vill man vara ledig, när man är ledig vill man ha saker att göra.

Why me?

Min tidigare vurm för TV-serier från Amerika har helt avtagit. Nu är det istället, något oväntat efter filmkursen, film som gäller. Jag tittar bara på sådant där jag vet att jag kommer få reda på hur det slutar inom de två närmaste timmarna. Jag har ett ofantligt behov av slut just nu.

Tidigare såg jag som sagt Sunshine och nu ska jag se Zodiac.

Ute regnar och åskar det, säkert därför jag har haft så ont i huvudet idag. Jag sitter hur som helst inne, torr, med en kopp ofantligt god varm café au lait nu.

Skämmes ta mig fan!

Jag sover för lite igen, eller som vanligt kanske. Idag när klockan ringde var jag hiskeligt trött och funderade direkt på att bara vända mig om och somna om. Men så for en tanke igenom mitt huvud: Har du ingen skam i kroppen? Det är gästföreläsning idag och killen har åkt så långt som ifrån London hit till Göteborg för att snacka om filmens tillstånd i Hong Kong inför ett gäng totalt ointresserade halvt misslyckade jeppar från Sverige, show some respect goddamnit! Du gillar ju till och med Hong Kong-film. Dessutom har du lovat att gå till posten idag. Så jag mannade upp mig och gick ut. Det känns rätt bra nu.

Kollar på filmen Sunshine. Har fixat upp usb:n och 360:n så nu blir det fintittande på TV:n framöver. Det är nice.
Sunshine är riktigt bra faktiskt, lite 2001, Aliensblandning så. Egentligen gillar jag ju inte läskiga eller psykologiskt påfrestande filmer men denna funkar fint.

Nu blir det kaffe!

Tänk på procenten Helge

Primärval i New Hampshire. Viktig stat att vinna. McCain har redan vunnit för republikanerna och Clinton leder just nu knappt före Obama för demokraterna.
Följ uppdateringarna på:
www.usatoday.com
www.nypost.com
www.washingtonpost.com

En listjävel

Ja, jag försökte låta bli men nu när jag tillhör den snälla, milda, mesiga delen av befolkningen måste jag ju bara göra en lista över året som gått, 2007. Den innehåller sådant där mainstream-tjafs som alla andras listor gör, dock blir den inte särskilt lång som väl är (så jäkla bra var inte året).

Årets konsert: Erykah Badu på Way Out West
Årets kortfilm: Hotel Chevalier av Wes Anderson
Årets TV: House och FNL
Årets händelse: Brollan gifte sig med Kajsa
Årets blogg: Christian Stenevis (när han väl har tid att skriva i den)
Årets se-men-inte-röra: S
Årets utsugare: Stiftelsen Chalmers Studenthem
Årets vattenhål: Chokladbaren (Skanstorget)
Årets dryck: Kaffe
Årets raket: NFL
Årets fulaste ord: Teknisk och liknande
Årets nästa-års-mest-emotsedda: Att Zander börjar blogga
Årets nyhet: Poncho spekulerar (numera Reread Rewritten Re:Poncho)

Gunwhipped

Vad är det som händer med mig? Jag börjar bli snäll! Jag har gjort goda gärningar och tjänster hela två dagar i rad nu. Igår jagade jag efter en mamma vars unge son lämpat av en vante ur vagnen och idag hjälpte jag en vän att göra av med en herrans massa pengar genom att agera mellanhand.
Är det en ny Poncho som står att finna i det nya året? En Poncho 2.0 i web 2.0? Var tog den sure lille arge människan vägen som hade skrattat åt ungen i vagnen och vinkat bye bye med vanten i handen? Människan som hade sagt, nej tyvärr den var slut, utan att ens gå och undersöka saken?
Ja, jag vet inte, men en sak är jag ganska säker på, jag kommer få skit för det här ändå på något vänster.

Straight edge och cold turkey

Det finns saker som inte är bra för oss. Världsliga ting och andra mindre världsliga ting. Sådana ska man akta sig för. Det ska jag göra i alla fall.

Intercepted

Seattle Seahawks vann till slut klart med 35-14 mot Washington Redskins i den inledande wild card-matchen i kampen om en plats i Super Bowl XLII, men det satt onödigt långt inne efter att ha kastat två interceptions i fjärde kvarten. Seahawks defence höjde sig ett snäpp efter en halvtaskig säsong och höll Redskins ute ur matchen i de tre första kvartarna och sedan efter att ha tillåtit två touchdowns tog de sitt ansvar och bar två interceptions tillbaka för lika många touchdowns genom de båda cornerbacksen Trufant och Babineaux.
Nu väntar Green Bay Packers i nästa match. Ett laddat möte för Seahawks coach Holmgren som ledde just Green Bay under sju år på 90-talet och som han vann med 97 och tog till en andraplats 98.

Sitter också och läser vad Aftonbladets nye chefredaktör Jan Helin har lyckats sliska ur sig angående det senaste dataintrånget. I en lång harang försöker han dölja den otroliga klantighet som tidningen och inte minst han själv har visat med någon sorts personangrepp mot hackarna, vars medel må ha varit olagliga men målen var i alla fall i grunden ädla, att få kvällstidningarna att fokusera på lite mer "riktiga" nyheter. Det är lätt att vara osaklig i sin egen tidning när ingen säger emot. Ett oklokt val herr Helin, sådant brukar mest reta upp folk ännu mer.

No. 2

Darjeeling Ltd.

Kanske ska börja med att utfärda en liten spoilervarning då. Jag ska inte dra igenom hela filmen men några detaljer kanske jag avslöjar rent oavsiktligt.

Så fick jag då äntligen se den, filmen. Den inleder med en liten kortfilm som har direkt relation med huvudfilmen och jag måste säga att den lilla snutten bräcker det mesta jag har sett. Jason Schwartzman och Natalie Portman har ett för mig klassiskt möte på Hotel Chevalier som också kortfilmen heter. Ett hotell som är taget ur en av Wes Andersons våta drömmar. Man vill tro att det är Sven Nordqvist som är set designer och så fortsätter hela filmen. De så detaljrika miljöerna, slow-motionpartierna, musiken och kameravinklarna med de vinkelräta klippningarna är så typiska för Anderson. Och jag älskar det!
I centrum står de tre bröderna Whitman som sammanstrålar på The Darjeeling Limited, ett tåg som trafikerar provinsen med samma namn, för att bege sig ut på en andlig resa påkommen efter faderns begravning och ett misslyckat självmordsförsök.
Så länge filmen utspelar sig på tåget kommer den aldrig riktigt igång tycker jag och det är inte förrän den dramatiska peripetin infaller som den lyckas engagera på ett djupare plan.
Trots filmens till en början begränsade utrymme känner jag aldrig att den har en fast utgångspunkt, något som alltid funnits i Andersons tidigare filmer, utan här trevas det runt ganska beskedligt och man får aldrig heller riktigt klart för sig vad den vill säga. Men detta blir bättre som sagt i filmens andra hälft.
Angående skådespelarna så kan jag absolut inte klaga. Tre av mina manliga favoritskådisar, om Luke Wilson hade varit med också hade jag legat i en hög på golvet och bara skakat, levererar utan tvekan. Sedan är ju Natalie Portman ganska lätt för ögat också även om hon bara dyker upp som en cameo i själva filmen.
Sammanfattningsvis är det en mycket speciell film och väldigt typiskt Andersonsk, väldigt personlig och rak på ett varmt och hjärtligt sätt om familjerelationer, mod, vänskap och kärlek, lycklig som olycklig sådan. Det är inte hans bästa men den är väldigt bra.
Har man dock inte sett något av Wes Anderson tidigare kanske inte detta är den bästa filmen att börja med.

Se, nu är den klar!

Den första koppen är brygd. Det blev väl en blandning eller variant av café au lait och cortado om man ska svänga sig med de fina termerna. 50/50 espressokaffe från mokabryggaren och skummad mjölk (jag har en liten "pump" som man sätter på den rostfria kannan där till höger, inga avancerade grejer men det blir ett fint skum).
Den smakade jäkligt gott måste jag säga, jag är hemskt nöjd. Möjligtvis var den en anings bitter men det är ju lite svårt att hålla koll på temperaturen i mokabryggaren så här i början. Sedan kan man ju också ifrågasätta klokheten i att sätta i sig en stor kopp starkt kaffe klockan 11 på kvällen men jag kom inte hem förrän nu, var med Karin och Jögge hos Carin med C.
Jag ser fram emot alla de goda koppar kaffe som jag ska göra, dricka och bjuda på. Som sagt är du välkommen!

King of the world

Så var då Iowas primärval gjort. Obama knep förstaplatsen för demokraterna, kanske inte helt oväntat medan Hillary "bara" kom trea. Om ni frågar mig nu så säger jag att Obama blir USAs näste president. Det inte bara tack vare denna vinsten utan även den stora spridning av röster som finns bland demokraterna. Här vann Mike Huckabee något oväntat före mormonen Mitt Romney, vad det visar på kan jag inte säga men vi har väl alla noterat att Chuck Norris står bakom Huckabee. Är det en förklaring? Ja!

Den lille mannen med mustasch 2

Min kaffebeställning har anlänt och den ser ut som en skänk från ovan. Jag ska ta en bild på hela härligheten sedan. Wunderbar!
Tänk vad roligt jag ska ha ikväll när jag i lugn och ro får sitta och pilla med min mokabryggare och, förhoppningsvis, dricka fina espressos, cappuccinos och en och annan liten latte kanske.
Men nu är det ut mot Biopalatset som gäller!

I'm quietly judging you

Jag har varit borta i två veckor och har inte tittat i postlådan än men jag kan inte göra det nu för Magnolia är en så bra film. Som sagt kan man se den om och om igen.
Imorgon ska jag förhoppningsvis också se en bra film. Darjeeling Limited på Biopalatset.

Alla vägar leder till Kapellplatsen

Icke, det gör de inte alls. Men varje gång jag kommer tillbaka till Göteborg så ser jag direktspårvagnen precis lämna Drottningtorget och jag tänker, jaja men det gör ju inte så mycket, så jag sätter mig på nästa vagn som kommer in. Vad är det jag tänker med i den stunden? Suger tågresan musten ur mig så pass? Det är inte första gången det händer. Nu insåg jag ju dock mitt misstag redan vid Hagakyrkan så det var ju inte så farligt men ändå.

Den lille lille

Idag får jag åka hem! Skulle egentligen åkt igår men stötte på komplikationer. Jag vill springa runt och ta Göteborg i min famn men antar att det också kan bli lite problematiskt. Får väl nöja mig med att ta spårvagnen hem till lägenheten, inleda upplivningsförsök på mina bonsaiträd (det där med att be andra vattna ens blommor funkar aldrig riktigt tyvärr) och sedan fortsätta kvällen i botanikens tecken genom att titta på Paul Thomas Andersons film Magnolia som tydligen går på 2:an. Gör det du också förresten, en mycket bra film.

Ah what?

Var kom Faust ifrån? Det är ju sådant jag går och tänker på för mig själv och aldrig talar med någon om och så dyker det upp här. Mycket konstigt.

Jag längtar tillbaka till Göteborg måste jag säga. Känns bra. Lite nystart nu.

BUI - Blogging Under the Influence

Ja självcensuren, den härliga, flyger all världens väg i samma takt som alkoholen introduceras i kroppen. Jag kände idag en stor avversion mot att logga in här och jag blev tvungen att ta bort de mest förvirrade inläggen. Live-blogga med öl i handen är ingen bra idé.

Angående den nya grafiken så har jag redan fått det bästa betyget från Zander när han skrev cleant. Det var det ordet och "tidning" jag hade i tankarna när jag gjorde bytet.

Och jag kunde inte låta bli att slänga iväg ett sms heller runt halv sju idag på morgonen innan jag tappert stöp i säng. Varför gör man sådant? Helt vansinnigt. Ja, jag antar väl att jag ber om ursäkt för det men ursäkter är ju också väldigt mjäkiga.

Det är bara du egentligen

Ja nu ser jag problemet. Alldeles för många känslor med i spelet. Men egentligen, när jag tittar närmare på det, består det bara av knutar som bara består av vägar fram till dig, närmre eller längre bort. Vad kan jag göra därifrån?

Nu kom jag på det

Det var ju angående Bloggens nya rubrik. Om ni har något emot den kan jag säga att om jag jobbat på CBS eller FOX och kommit på motsvarande byte hade jag fått mitt liv säkrat kan jag säga. Trots nämnda ambitioner om sportjournalist så måste det ju ändå vara rubriksättare för CBS 60 Minutes som är målet.
Tack och hej, och gott nytt år!
Tyck om min ny look på Bloggen eller inte.

Ring klocka ring!

Nyår är slaget! Jag har gjort ändringarna som jag utlovade. Är de lika fantastiska som ni tänkte? Mats säger "NEJ"! och jag bloggar direkt från Rågvägen. Vad han säger skiter jag i som vanligt och Colts förlorade till Gösens stora besvikelse, jag led verkligen med honom när jag satt inne med resulatet hela kvällen. Ja, jag tänkte ju skriva något annat mer men det har jag glömt bort nu, smått berusad som jag är men mycket nöje med den nya bloggen som sagt.