Månadssummering

Så var då juli slut och glider så sakteliga över i augusti. Ledordet för gångna månad blir nog regnuppehåll. Och då menar jag inte att det var regnet som gjorde uppehåll utan allting annat.
Under tiden sysslade jag med det här:Ja nog var det minst lika bra som vilken sportbar som helst men jag hade inte sagt nej till att vara mer utomhus.
Juli bjöd också på ett par större fester. BWF och Emmabodafestivalen. BWF har jag redan skrivit om och i Emmaboda var jag bara en dag i år så där hann inte så mycket hända, dock träffade jag gamla goda vänner som jag inte sett på länge (Pontus, Max och Therese) samt ett par nya förhoppningsvis.
Nu så här de sista timmarna på månaden har jag börjat känna mig mer och mer rastlös. Det kan till och med vara så att jag längtar till Göteborg. Nästa vecka åker jag tillbaka för en kortare visit över Way Out West. Vi får se då om jag kan lugna ner mig.

Vi ses!
/P

Ingmar Bergman är död

En av Sveriges och världens största kulturpersoner har gått ur tiden och lämnar ett stort hål efter sig. Svensk film står nu inför ett val, att antingen bli ännu sämre eller repa mod och överträffa sig själv för att hedra minnet av sin store nestor, herr Bergman.
Jag skrev tidigare att jag nyligen hade börjat titta in mig på Bergmans filmer lite mer noggrant och det är absolut något jag ska fortsätta med. Nu känns det mer angeläget än någonsin.

Tillagt klockan 23.38
Tidigare idag visade SVT en av Bergmans mest kända filmer, Sjunde inseglet. Rent visuellt är det en av mina absoluta favoritfilmer. Det är stundtals som att titta på (om man bortser från motiven och tittar mer på komposition och ljussättning) den vackraste tavlan från någon av Skagenmålarna.
Även temamässigt står den högt. Att se Sjunde inseglet är som att låta sin ständigt hungrande själ springa gatlopp genom oändliga rader ansiktslösa varelser. Det är som att ha svaren utan att kunna förstå frågorna. En film om dödsångest helt svårt.
Jag kan verkligen rekommendera den.

Rapport från vattenbrynet

Så nu har det gått ett par dagar sedan Bergkvara Water Festival gick av stapeln ännu en gång. Under den aktuella kvällen höll regnet uppe som tur var men nu har det brakat loss igen. Det är delvis därför jag inte skrivit här på ett tag. Deppväder är inte bra för min kreativa ådra. Dock såg jag Ingmar Bergmans film Sommarnattens leende från 1955 idag och den ingjöt så pass mycket glädje i mig att jag lyckades masa mig ut hit.

Så här gick det i lördags i alla fall. Regnet höll uppe som sagt, Amy Diamond och Andreas Johnson med flera spelade, och cirka 5000 kom.
Det såg jag inget av. Jag satt hemma med goda vänner, grillade och mös i största allmänhet. Sedan vid tolv-slaget gick vi in, alldeles gratis, och såg kvällens behållning, nämligen Love Guns. Säga vad man vill om hårdrockare men refränger kan de skriva i alla fall. Efter konserten gick vi och gjorde veven på diskot bakom öltältet en stund. Sedan bar det av hem, var och en hem till sitt, utan efterfest.
För som en vis man sa: Man åker inte till Bergkvara enbart för festivalen utan för sällskapet och gemenskapen som kommer på köpet.

Indien(?) är död!

Jag fortsätter med mörka nyheter. Idag går detta att läsa på aftonbladet.se
http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,1126179,00.html
Men han har ju sagt liknande saker förr den gode Håkan...

Har du Facebook?

Oroväckande eller bara spekulativ paranoia? Döm själva.
http://www.albumoftheday.com/facebook/

Vill, vill inte

De säger att människan måste drömma för att inte bli galen. Jag säger att vi blir galna därför att vi drömmer. Jag talar inte bara om fantasierna vi får för oss om nätterna när vi sover nu utan om alla drömmar.
Myten om Pandora som kvinnan som kom till jorden för att straffa människan ligger nära till hands här men med en liten korrigering. Istället för att hoppet blev ensamt kvar i hennes ask är jag övertygad om att det tvärtom var enbart det som flög ut och satte sig att fördärva människan.

Dystert inlägg kan tyckas och visst, det är det, men jag tycker det är befogat. Jag hade en sådan där nattlig dröm i natt och även om den inte egentligen var särskilt otrevlig så kan jag säga att den inte gjorde mig gladare.

Hörs vi?
/P

Små snitt

Igår sände SVT ytterligare en film av John Cassavetes, nämligen Faces (1968). En film som illustrerar relationer som gått i stå och hur ett liv utan kärlek och variation bryter ner människan fysiskt såväl som psykiskt.
Cassavetes besitter ett form- och bildspråk utöver det vanliga. Han har förmågan att göra det vardagliga till det mest dramatiska du någonsin har sett och scener med skratt och dans till det mest ångestfyllda.
På det sättet påminner han mig om den för Cassavetes samtida författaren Raymond Carver. Hans minimalistiska språk och den skitigt hårdkokta stilen ger på många sätt samma känslor som den förstnämndes filmer. Läs Short Cuts och bli hänförd. Kanske har du sett filmen av Robert Altman?

Vi hörs!
/P

BWF

På lördag är det Bergkvara Water Festival och som vanligt är det partaj här på Långgatan. Idag tänkte jag kolla runt lite om vilka som kommer och inte kommer. Har redan fått ett bakslag när jag inte kunde ta emot bröderna Hårdrock.
Men kanske vill du komma?

Hör av dig!
/P

Tjocka släkten

Nu är det släkt överallt här. Man kan inte ens vända sig om utan att se en släkting. Ikväll käkar vi baboti, sydafrikansk köttfärsrätt.

Vi hörs
/P

Are we awake?

Njae, det är knappt. En seg dag idag. Var hos mormor och morfar från runt lunchtid och lagade deras TV och digitalbox, åkte hem och började spela Football Manager 06/07 med Wolverhampton (så klart) och lyssna på Erykah Badu (så klart). Jag är sjukt pepp på hennes konsert den 11:e augusti, hoppas hon spelar Tyrone plus en massa andra goa låtar!

Annars är det lite av en mellandag idag. Nu har det gått så långt på min ledighet att jag inte längre vet vilken veckodag det är. Söndag är det visst.
Vad gör man på en söndag mer då? Jo, man kan ju sätta hundra spänn på att havet finns där ute än precis som Anders Glennmark (det var han va?) eller så kan man läsa en bok.
Jag gjorde det för länge sedan till en av min livsuppgifter att sprida vetskapen om Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov vidare ut i världen och vad passar då bättre än en omnämning på min blogg? (Hörde någon som sa att min blogg var den näst mest lästa efter han den där Schulmans blogg. Kan det stämma?) Hur som helst så har ju det statligt subventionerade förlaget En bok för alla tagit in Mästaren... i sitt "stall" och det går som länken berättar att köpa den för ynka 22 kronor. Titta gärna upp resten av En bok för alla-utbudet också, hög kvalitet där.
But READ THE GOD DAMNED BOOK FIRST!

The Greatest

Hörde Asha Alis nya singel idag. Betydligt rockigare än plattan men hon gör det minst lika bra. I likhet med på skivan sjunger hon med den där typiska rösten som ibland balanserar på gränsen till att gå sönder. Magnifikt!
/P

Sekulariserad blogg

Mycket Gud och Jesus nu på sista tiden... Dra inte för stora växlar på det bara. Alla inläggstitlar med religiös anknytning är hämtade från den samtida (hyffsat samtida i alla fall) populärkulturen. Jesus is magic! är en tag-line i en av stå-upparen Sarah Silvermans föreställningar och God is my DJ är ju en Faithless-låt (inget jag lyssnar på egentligen). Anledningen till att de kommer med är rena tillfälligheter.
/P

God is my DJ

Här kommer ett inlägg som behandlar festivalen Way Out West lite mer ingående. Först ut är mitt "spelschema" med tillhörande kommentarer:

Way Out West 9-11 augusti Slottsskogen, Göteborg

Torsdag (klubbdag):
Woven Hand - Bandet står ut som det självklara valet under den inledande klubbdagen på Sveriges mest intressanta festival på mycket länge. David Eugene Edwards, f.d. 16 Horsepower, står med micen i ena handen och bibeln i den andra och sjunger med smärta rakt in i din själ.

Sötebrödsdagarna med enkla val är över i och med torsdagen. På fredagen tjocknar det till ordentligt och det blir inte mindre på lördagen. Vi får sålla helt enkelt. Jag väljer att se:

Fredag:
Eagles Of Death Metal 17.30 Azalea Stage
- Med allt annat än dödsmetall bidrar Jesse Hughes och Josh Homme. Partyrock som med rötterna djupt i den amerikanska traditionen kommer bli en av festivalens absoluta höjdpunkter.

The Pogues 18.20 Flamingo Stage
- Att Shane MacGowan är tillbaka bakom micen är skäl nog att se The Pogues. Att han bara lever är skäl nog! Plus det briljanta materialet naturligtvis.

Primal Scream 21.40 Azalea Stage
- Primal Scream verkar ha hittat tillbaka till något som skulle kunna kallas rötter. Det är i alla fall jag tacksam för. Deras raka soul/funk/country/rock är i det närmaste oantastlig när den är som bäst.

Architecture in Helsinki 23.15 Linné Stage
- Australiensare kända från Musikbyrån som med sin hit It's 5 garanterat kommer få mig att dansa.

Efter dessa för dagen givna hittar vi ytterligare ett koppel artister som kommer ses i mån av tid och intresse för stunden:
Boredoms 14.15 Linné Stage
- Japanskt band som jag inte alls har koll på men av ren nyfikenhet är det möjligt att jag ser dem.

Hello Saferide 15.45 Azalea Stage
- Sveriges bittraste artist dubblerar på årets intressantaste festival.

Albert Hammond Jr. 17.15 Linné Stage
- Strokes-gitarristen står nu på egna ben och gör det bra.

Hellacopters 19.30 Azalea Stage
- Sveriges röjigaste (och bästa?) rockband. Stå längst fram och skrika på Kenny Håkansson?

The Go! Team 20.15 Linné Stage
- Jag älskar dubbla trummisar! Övriga kommentarer är överflödiga.

The Hives 20.30 Flamingo Stage
- Hives har på senare år blivit synonymt med svensk rock. Jag har dock alltid varit skeptisk.

Lady Sovereign 21.45 Linné Stage
- Inte min idé egentligen men jag har lovat att fråga om hon vill bli ihop med min vän Jonte.

Manu Chao 22.50 Flamingo Stage
- Återigen inte min idé men går jag inte dit slår väl Masse Bl ihjäl mig.

Klubbschema Fredag:
Speltiderna är inte spikade än men om det mot förmodan blir möjligt ser jag The Besnard Lakes och/eller The Tough Alliance.

Lördag:
Devendra Banhart 15.30 Azalea Stage
- Med sin folk/hippie-indie är Banhart ett friskt inslag. Ingen gör något liknande.

Moneybrother 16.30 Flamingo Stage
- Jag är fortfarande övertygad om att det är Springsteen som sjunger på Moneybrothers senaste hit, och inget fel med det! Tvärtom!

Regina Spektor 17.40 Azalea Stage
- Detta musikaliska underbarn med rötterna i Ryssland kommer med sin mångbottnade pianobaserade singer-songwriterpop och lockar likväl till dans och skratt som till eftertänksamhet.

Erykah Badu 18.40 Flamingo Stage
- Tillsammans med EODM och Primal Scream tillhör Eryka Badu mina enda egentliga måsten på festivalen. Så bra är hennes soulfusioner.

Säkert! 20.15 Linné Stage
- I valet om Säkert! eller Hello Saferide känns Säkert! mer aktuellt och intressant. Titta även på bandet bakom!

Lily Allen 21.50 Azalea Stage
- Myspace-stjärnskottet från England kommer med sina popfusioner och det kommer svänga ordentligt, var så säkra! Dessutom ska jag fråga chans för David Zanders räkning.

Kanye West 22.50 Flamingo Stage
- Ett av hip-hopens stora namn idag. En genre som kanske inte är min starkaste men en världsartist är en världsartist och jag förväntar mig en grym show.

Utanför startsjuan hittar vi:
Shout Out Louds 14.45 Flamingo Stage
- Svensk powerpop när den är som snyggast. Men det är inte bara yta, denna kvintetten har verkligen låtarna att backa upp den med.

Peter, Bjorn & John 15.45 Azalea Stage
- Låten Young Folks kanske är lite tjatig nu men det är inte den enda låt denna trio sitter på. Dessutom är jag barnsligt förtjust i Peter Morén.

Koop 17.15 Linné Stage
- Svensk jazz har växt sig stark de senaste åren. Koops svängiga, sprudlande melodier är inget undantag. Förbered er på dans!

Timo Räisänen 18.45 Linné Stage
- Den lille pojken bredvid Håkan Hellström har växt upp och spelar nu mogen poprock med djup känsla och "hjärtat på skjortärmen".

Juliette & the Licks 19.50 Azalea Stage
- Oftast går utvecklingen från musikartist till skådis. Här är det precis tvärtom. Juliette Lewis, tidigare skådespelerska, ger nu allt med sin attitydstinna punkrock.

Klubbschema Lördag:
Som sagt är inte tiderna spikade än men om möjligt ser jag Sparta.

Ja detta blev ju till slut en ren uppräkning av alla banden som kommer till festivalen med några undantag. För komplett bandlista och eventuella uppdateringar angående tider och liknande besök: www.wayoutwest.se

Rabbadabb!

Det verkar som om namnförslaget Bad Boy Rune till sädesärlan vinner på default. En kommentar angående namnet fick jag och det var från Carin med C. Grattis Carin du har vunnit två biljetter till Sunsplash, de kommer med posten. Du får önska en låt också. Booomshackalack!

Jesus is magic!

Avslutade gårdagskvällen med lite Guitar Hero II på Rågvägen och lite senare med Skuggor över Manhattan på Långgatan.
Två saker till synes ganska åtskilda men båda är amerikansk kultur när den är som mest innovativ.
Får väl erkänna att jag inte är särskilt bra på Guitar Hero utan jag ser mer fram emot det kommande Rock band där fler kan få vara med och dela glädjen.
John Cassavetes Skuggor över Manhattan njöt jag desto mer av. En sprakande film som trots sina snart 50 år på nacken (1959) känns väldigt ung och fräsch. Detta tack vare strålande skådespelare och det faktum att manus och repliker är helt improviserat.

Om man vill kan man hitta oändligt många skimrande pärlor i den amerikanska kulturen.

Vi ses!
/P

Eagles Of Death Metal

Nåja, han må kanske inte vara en örn men han är i alla fall en riktigt skön lirare. (Lite halvtaskig bild jag vet, men han ville inte riktigt stå still så ofta.)
Återigen dök han upp när jag idag klippte gräset här hemma och sprang runt mina fötter till synes helt orädd för både mig och klipparen. Jag funderar nu på att döpa honom. Har kommit upp med Ernst och Bad Boy Rune men jag känner inte att namnen är hundraprocentiga. Någon som har ett förslag?

Angående titeln på inlägget så kan jag säga att det var musiken jag lyssnade på. Hörsnäckor inpetade i ett par ordentliga hörselskydd funkar alldeles utmärkt och ger ett riktigt kvalitativt ljud. Något att tänka på nästa gång man står och trånar efter dyra hörlurar.
Eagles Of Death Metal (ni som är lite känsliga kan jag lugna med detsamma, EODM är inte lika mycket dödsmetall som de vill ge sken av) är ju också ett av banden som kommer till den utomordentliga festivalen Way Out West i Göteborg i augusti som jag tidigare talat lite löst om. Jag har nu biljett sedan ett tag tillbaka och håller på att spåna lite kring ett större inlägg angående just WOW. Så håll ögonen öppna!

Vi hörs!
/P

Mensa here I come!

Läste på Emmelys blogg om ett IQ-test på Illustrerad Vetenskaps hemsida och sucker som jag är för frågesport och dylikt så gjorde jag naturligtvis testet. Det är nu vi kommer in på halt vatten. Med risk för att vara politisk inkorrekt, väldigt pretentiös, bryta grovt mot Jante-lagen och en massa andra små saker tänker jag stolt säga att jag presterade en poäng på 131 av 160 möjliga. Poängen anses som mycket hög och endast 2% av populationen har lika högt eller högre. Som av en slump är också 131 gränsen för medlemskap i Mensa, men det är ju ett helt annat test.
/P

Bergkvara i mitt hjärta

Tog en eftermiddagscykeltur genom byn idag och riktigt kände hur jag laddades upp med livsglädje och naturkraft. Ljumma vindar slog emot mina nakna armar och solen, som lekte kurragömma bland molnen, hittade då och då ner med sitt varma ljus.
Naturen var underskön och det är, trots stock och flis, vid havet som jag känner mig som mest hemma i Bergkvara.
Hittar man kan man ta smala snirkliga grusvägar som löper i gränslandet mellan strand och skog eller så kan man gå direkt till havet och låta det friska vattnet skölja över fötterna för att sedan låta dem torka i den varma sanden medan man låter blicken söka sig ut över den blå spegeln och kanske sikta ett och annat skepp vid horisonten. Under tiden cirklar måsarna högt över en på himlen och gör våghalsiga akrobatnummer som skär igenom den stilla luften, hela tiden ackompanjerat av varandras glädjetjut som för att heja på och uppmana till större risker.
Du behöver inte ta risker, du sitter där vid vattenbrynet och bara finns till, bara finns till i Bergkvara.

Vi kanske ses där...
/P

Barometern-BS

Idag hade tidningen Barometern-OT en sida med nyheter från Torsås kommun. Två tredjedelar av denna togs upp av en artikel om den stundande Bergkvara Water Festival 21/7. Wow tänker kanske inte ni nu men hur som helst så är det ganska mycket med tanke på publicitet och nyhetsvärde med mera. I alla fall så borde det vara det, om nu inte artikeln i fråga är skriven av en sommarvikarie som verkar mer intresserad av att vara ledig så mycket som möjligt i stället för att åstadkomma bra texter.
Hälften av artikeln togs upp av den största bild jag sett i en dagstidning som inte varit på en förstasida eller mittuppslag. Vad föreställde då denna bild? En av de huvudansvariga för festivalen och hennes två barn. Okej att de har en bild på henne men vad har hennes barn där att göra? och på en 1/3-sidesbild?!
Vidare följde ett antal mindre slarvfel till det att artikeln skulle rundas av med en liten redogörelse över de hårdrocksband som ska avsluta festivalen. I tidningen nämndes Cane och Love Priest. Inget av dessa två namn ska spela den 21/7, även om det var nära med Cane som i själva verket heter Cain. Love Priest däremot kan jag inte förstå var han, vikarien, har fått ifrån. Bandet heter ju naturligtvis Love Guns. Jag har själv talat med sångaren i bandet idag och han är minst lika upprörd över felet som jag. Han överväger att ta kontakt med tidningen för att få en offentlig ursäkt.
Nu kan jag ju inte säga om vikarien blev felinformerad från BAIF:s håll från början eller om han lyckades virra till namnen så alldeles själv men det har egentligen inte med saken att göra. När det kommer till sådana saker är faktakontroll A och O för en lyckad artikel. Det är det som skiljer bra journalister från sommarvikarier.
/P

Man kan ju grilla...

I lördags var det grillning hos Masse Bl. En trevlig tillställning må jag säga, hemmafest är ett säkert kort. David Zander hade hittat ner från Oskarshamn och det gjorde ju inte saken sämre direkt. På http://poncho.bilddagboken.se/ kan ni se några bilder från kvällen den 7/7. Först har vi Zander och Ola Berg i glatt samspråk. Därefter ses Zander med en gitarr (han hade ju kunnat bli minst lika stor som Meja om han hade haft viljan). Sedan blev Masse lite trött och la sig på soffan. Vi andra höll dock igång. Dagen efter gick vi till Shabtay och köpte tre olika varianter på Bergkvara Special även om vi var inne på att köpa Favorit Specialisten först. Efter maten gick vi ut och sprang av oss med en amerikansk fotboll.

Idag har jag annars klippt gräs och som vanligt fick jag besök av min gamle vän sädesärlan. Jag vet inte om den lilla fågeln tror att jag också är en sädesärla modell större i mina gråa arbetskläder (dock har jag svårt att föreställa mig vad den då tror att den stora röda kärran som jag skjuter framför mig är) eller om den bara är intresserad av de insekterna jag jagar upp med mitt klippande. Det troliga är väl alternativ två.

Vi hörs!
/P

Svensexa 16/6

Äntligen var det uppladdat och klart. Bilderna finns nu på min bildagboken.se-sida. Följ länken och klicka på 16 juni 2007. http://poncho.bilddagboken.se/

Bertil Enstöring

Jag är fasen folkskygg. Var uppe i storbyn tidigare idag och kände riktigt hur mycket jag inte ville träffa någon som kunde tänkas börja prata med mig. Nu gjorde jag ju naturligtvis det. Inte för att det var otrevligt men det liksom låser sig lite för mig. Det blir ett och annat ja och mmm, kanske ett trevligt och så det obligatoriska så pass innan jag sliter mig med ett mumlat hej då. Om jag ska träffa någon, utanför den innersta kretsen, måste jag veta om det minst tre timmar i förväg så att jag kan gå igenom alla tänkbara samtalsämnen i huvudet. Ja, så är det.

Sen när jag stod i duschen idag på morgonen så tänkte jag på de helgerna i Göteborg när man i början av veckan efter träffar en person och säger hej och inser att det var första gången jag öppnade munnen utan att äta på ungefär tre dygn. Första gången mina stämband fick arbeta på 72 timmar. Jag kan inte låta bli att tycka om sådana helger. Spännande.

Nu var det en vänlig själ som tipsade om att jag kan lägga upp mina bilder på bilddagboken.se och sedan länka här så det ska jag göra med svensexe-bilderna ikväll. Något att se fram emot.

Vi hörs! eller inte... ;)
/P

Paus

Sitter och jobbar med kommande bildinlägg från svensexan den 16/6. Nu är han ju gift, brorsan, så nu gör det ju inte så mycket om jag visar dem... hehe! Nej det gick ganska städat till om man tänker på det.
Under tiden jag gör det så lyssnar jag hur som helst på Erykah Badu som är en av dem som kommer till nedan länkade festival Way Out West och jag kan säga att det svänger ordentligt! Kom igen Jazzkatten, det svänger ju! Släng er i väggen Mary J. Blige och Alicia Keyes eller vad ni nu heter.

Ja detta var ett litet pausinlägg för bilderna drar ut på tiden känner jag. Inte världens bästa system för bilduppläggning heller här på bloggen...

Vi hörs!
/P

I valet och kvalet

Jag vet att jag har sagt att jag ska åka till Emmabodafestivalen men nu börjar jag vackla. Är inte riktigt säker på hur många av mina bekanta som har tänkt åka och banden får mig ju inte så exalterad som de borde. Timo Räisänen och Shout Out Louds som kanske är de som lockar mest kommer ju också till Göteborgs-festivalen Way Out West som jag är hundra på att jag kommer köpa biljett till.
Sen har vi ju det där med vädret också, kommer säkert regna. I Göteborg slipper jag ju tälta som tur är, vet inte ens om det går.
Vidare så finns ju den där diskussionen om att man kanske är för gammal för festival. Det är ju i och för sig bullshit. Man kan aldrig bli för gammal för att ha roligt!
Och så här kommer det antagligen fortsätta ett tag. Ska jag, ska jag inte? Jag återkommer.

Jag kommer också återkomma med mer om Way Out West lite senare. Sveriges hetaste festival på mycket mycket länge.

Min blogg - en modeblogg

Jag läste en så kallad "modeblogg" alldeles nyss. Det var smink och en massa cremer, frisyrer och olika klädnader till höger och vänster.

Nu vill jag på inget sätt likställa "modebloggarna" med min egen och tar ingen som helst ställning i frågan om vilken som är mest givande eller intressant att läsa, istället vill jag för en liten kort stund förvandla min blogg till just en sådan modeblogg i ett litet inslag som jag vill kalla "Rapport från Nordkorea - Kim Jong Il, in på bara skinnet":

Sommarens och höstens mode i Nordkorea är en frisk blandning mellan västvärldens plagg och talibanernas stilprinciper. Den offentliga kvinnan bär kjol, långa ärmar samt strumpor. För mannen är valmöjligheterna fler men passar som vanligt bäst i skjorta och en enkel byxa. Däremot när det kommer till håret är vad som är "inne" betydligt mer påtagligt. Håret ska inte vara kortare än en, och inte längre än fem centimeter, och för att verkligen vara moderiktig på Pyongyangs gator ska man dessutom trimma frisyren minst var femtonde dag.

Den store ledaren Kim Jong Il kommer som vanligt att kunna ses i sina utmärkta platåskor, sin khakifärgade fusion av sparkdräkt och uniform samt sin härligt kitschiga fluffiga frisyr.

Framåt broder!

Så nu var det färdigbloggat om bröllopet och bröllopsfesten. Härifrån vänder vi blickarna framåt! Fast det är ju möjligt att man kommer att återvända till det i ett plötsligt anfall av nostalgi någongång i framtiden.
Vi har hört av John också, han hälsar från ett soligt Grekland.

Igår tog jag en sjukdag. Min gamle vän bukmigrän hälsade på och sänkte mig helt från klockan 15. Som tur är kommer han inte så ofta nu för tiden för han är en jäkla gäst kan jag säga.

Om det bara kunde sluta regna så att man kunde återgå till sina sommarsysslor...
Vi hörs!
/Per

Bröllop i bilder #6

Kavajen åkte av och drinkbordet fram.

Till slut hamnade slipsarna där de hör hemma. Jag och Jesper, bakom kikar Johan fram.

Disko fram till klockan 3!

Bröllop i bilder #5

Sedan, egentligen var det innan tårtan, blev det livemusik och dans.
Bandet, Hojfen Balagan, svängde rejält!

Bröllop i bilder #4

Senare blev det bröllopstårta signerad mamma Eva.

Det lär vara den godaste jordgubbstårta som finns.

Bröllop i bilder #3

Väl inne kunde man slappna av.

Talen tog vid, här far och dotter.

Brudbuketten.

Alla hade roligt!

Bröllop i bilder #2

Fotografering på kyrktrappan.












Sedan över gatan till festlokalen.
Gästerna hängde med, här Jesper, Nelly och Björn.

Bröllop i bilder #1

Uppför altargången...

nerför altargången...

och så en kyss!

Blandskiva

Tänkte lägga upp låtlistan till min senaste blandskiva som det nu är ett tag sedan jag gjorde för det känns som en god samhällsgärning. Skivan är lite speciell för det är ett axplock av de band som kommer till musikfestivalen Oxegen på Irland som två goda vänner (Emma och Louise) ska åka på. Samtidigt kan jag tycka att det är en av de bästa blandningarna jag gjort någonsin.

Här är låtlistan:
1. Bloc Party - The Once And Future King
2. Arcade Fire - Neighborhood #2 (Laika)
3. Snow Patrol - Signal Fire
4. Razorlight - In The Morning
5. Little Man Tate - House Party At Boothy's
6. Fratellis - Chelsea Dagger
7. Bright Eyes - Reinvent The Wheel
8. Interpol - C'mere
9. The Killers - When We Where Young
10. Tori Amos - Cornflake Girl
11. The Kooks - Eddie's Gun
12. The Long Blondes - Once And Never Again
13. CSS - Let's Make Love And Listen To Death From Above
14. Kings Of Leon - Charmer
15. Rufus Wainwright - Gay Messiah
16. Babyshambles - The Blinding
17. The Maccabees - About Your Dress
18. Pigeon Detectives - I Found Out
19. Klaxons - As Above, So Below
20. Air - Kelly, Watch The Stars!
21. Muse - Sober

Månadssummering

Så var då juni slut. Bloggens första inledda månad. Eftersom det var lite speciellt med bröllopet så kom ju mycket att handla om just det. Annars blev det andra huvudstråket under dessa få första dagar något oväntat radio men det är ju inte helt fy skam det heller!
Alltså, juni: radio och bröllop. Notera det i era anteckningsblock!
(Jag kommer nog att lägga upp ett par bilder från bröllopet eller åtminstone från festen efteråt här imorgon så håll utkik.)
Vi hörs!
/P

Bröllop-Aftermath

Jag kom hem för en halvtimme sedan men har inte förrän nu upptäckt den gratis internet-uppkopplingen som vilken jag tidigare behövde betala för...
Hur som helst så är jag återigen på hotellrummet. Jag har kommit ur min hjältedräkt och sitter nu i en annan variant av den, nämligen enbart underkläderna. Det utlysta diskot tog slut strax efter klockan 3 och därefter bar det, efter ett otal kramar och handskakningar, av hemåt mot Hotell Plaza. Jag verkar vara siste man på plats i alla fall i vårt sällskap då alla andra gick minst en timme innan brudens far Peter började spela For Auld Lang Syne, eller vad fasen den heter, på flygeln i lokalen som avslutning!
Hur dagen såg ut innan själva festen kanske jag ska skriva ett par rader om också... Efter det att jag fick på mig kostymen bar det av till kyrkan tämligen omgående. Efter en stunds nervöst väntande så var det så dags för promenaden upp till altaret, Kajsa och John gick naturligtvis först, därefter kom Märta och Stina och sist kom lille jag.
Prästen, en kvinnlig sådan med stort burrigt hår, tog sedan med fast hand tag i resten av tiden i kyrkan. Jag och Stina läste texter ur Höga Visan respektive 1:a Korinthierbrevet och rätt vad det var så var det dags att fiska upp ringen ur fickan. Efter det hade jag inga åtaganden kvar på ett tag. Dock var det en sak i kyrkan jag reagerade på, Fader vår lästes enligt Bibel2000-översättningen, något jag inte alls var beredd på så jag började ju naturligtvis på den gamla vanliga. Jag uppfattade dock skillnaderna ganska kvickt och höll därefter mun.
När så ceremonin var slut gick samtliga gäster tvärs över gatan till kyrkans församlingshem för att avnjuta den uppdukade buffén. Där fanns allt möjligt gott att välja på men rätt vad det var, efter brudens föräldrars tal och min egen faders, så var det min tur att tala högt. (Tur att jag inte skulle börja för jag hade allvarligt talat inte bestämt talet förrän precis efter Kajsas pappas tal, sittandes på toaletten (locket nedfällt).)
Hur som helst talade jag lite löst kring det jag hade lyckats klottra ner på lappen jag hade med mig in på toan och lyckades få med allt jag hade bestämt. Det slutade med att större delen handlade om svensexan som ägde rum för två veckor sedan. Tydligen var talet inte helt dåligt eftersom jag fick erkännande från lite olika håll under kvällen.
Efter talen och all maten, när man var som mättast och tröttast, dök den ultimata räddningen upp! Hojfen Balagan! Alltså bandet som spelade Balkanmusik! De drev upp ett sådant driv att det delade församlingen i två läger, det lägret som stannade kvar och tokdansande (däribland jag själv) och de som efter ett tag gick ut i trädgården för att "det var för hög volym"... men visst jag förstår dem alldeles utmärkt.
Efter livemusiken blev det tårta och efter tårtan blev det återigen dans, denna gång till en låtlista från en dator vilket för min del fungerade precis lika bra som ett liveband.
Sedan var det här någonstans som festen upphörde. Brudparet hade redan smitit iväg och alla andra var ganska trötta.
Sammantaget blev det en kanon afton! Mat, musik och dans är allt man behöver!

Slutligen vill jag skicka iväg ett par speciella hälsningar: Tack John och Kajsa (John som nu heter Wallin i efternamn förresten), hej Märta och Stina, hej till Stinas Johan som var het på dansgolvet!, hej Jesper - finare "running dance" får man leta efter!

Ja det var väl allt just nu. Möjligt att det kommer kompletteringar lite senare.
Vi hörs!
/P
*Angående känslorna var det ganska lugnt. Någon enstaka fällde ett par tårar men det var inga stora yttringar.