Slår Reinholdtzon Belfrage på fingrarna sedan 2007

10 juli 2007

Bergkvara i mitt hjärta

Tog en eftermiddagscykeltur genom byn idag och riktigt kände hur jag laddades upp med livsglädje och naturkraft. Ljumma vindar slog emot mina nakna armar och solen, som lekte kurragömma bland molnen, hittade då och då ner med sitt varma ljus.
Naturen var underskön och det är, trots stock och flis, vid havet som jag känner mig som mest hemma i Bergkvara.
Hittar man kan man ta smala snirkliga grusvägar som löper i gränslandet mellan strand och skog eller så kan man gå direkt till havet och låta det friska vattnet skölja över fötterna för att sedan låta dem torka i den varma sanden medan man låter blicken söka sig ut över den blå spegeln och kanske sikta ett och annat skepp vid horisonten. Under tiden cirklar måsarna högt över en på himlen och gör våghalsiga akrobatnummer som skär igenom den stilla luften, hela tiden ackompanjerat av varandras glädjetjut som för att heja på och uppmana till större risker.
Du behöver inte ta risker, du sitter där vid vattenbrynet och bara finns till, bara finns till i Bergkvara.

Vi kanske ses där...
/P

12 kommentarer:

David sa...

Nu vill jag vill flytta dit

Anonym sa...

gutt,=) är inte det där vägen man brukade ta hem till er när man lekte eller spelade Casting/kasting ???

Poncho sa...

Som vanligt är det inte bilden på vägen som har skrivit brevet... Var grusvägen ligger är en hemlis.

Anonym sa...

fan det ser ut som den i alla fall

Anonym sa...

Du har ju gått och blifvit sentimental på unga dar gosse. Härligt säger jag!!!!!!!!

Anonym sa...

men... vad hände med det vita guldet?

Poncho sa...

Det vita guldet?

sara sa...

Vikka fina ord Per! Man ska ju inte glömma bort att stanna för länge bara =)

Anonym sa...

jaa.. du lät som romeo olsson där ett tag.

Poncho sa...

Haha! Romeo Olsson, vilken kille, ja där ser vi återigen att IQ och minne inte har så mycket med varandra och göra. Nej men annars försökte jag vara seriös när jag skrev inlägget.

Anonym sa...

Efter att ha tagit havet för givet under mina första 20 år, har jag nu som instängd Lundabo insett dess riktiga storhet. Lika magiskt varje gång man lämnar Skåne för att besöka hemmet. Favoritplats för tillfället: Badudden. Andra förslag?

Poncho sa...

Om man är på havssidan och kommer runt hörnet på Vindkraftsexpon och tittar mot småbåtshamnen så är det också en hemskans vacker syn. Om man skärmar av till höger och lite i bakgrunden så är det verkligen ett klassisk skärgårdsmotiv.