Crying Game

Jag skrubbar toaletten och lyssnar på Queen på hög volym. Jag har mjukisbrallor och en för stor t-shirt på mig och håret står förmodligen åt alla håll. Ibland tar jag ett danssteg och vickar lite på huvudet. Det känns som om jag är med i engelsk film från 80- eller 90-talet (inte The Crying Game dock, mer någon med Hugh Grant). Undrar när den snygga tjejen kommer och ringer på dörren?

Satt hela eftermiddagen på Café Zenit idag. Deras latte får en mittenplacering men jag gillar caféet skarpt ändå och deras baguetter är underbart fina. Sedan är ju herr Wallin i staden så kanske sluter jag upp med honom ute någonstans lite senare men då måste jag nog dusch först i så fall. Den som lever får se. Det är ju inte roligt att gå ut i det här konstanta regnandet.

Imorgon blir det tennis med herr Wallin. Ska inte spela själva men väl titta på Davis Cup-dubbeln i Scandinavium. Jag tycker inte om bröderna Bryan så jag hoppas svenskarna sopar banan med dem. Den som lever får se som sagt...