Till smärtan - Dan Andersson 1920
Jag vet ej om fullare fröjd står att nå
än när läpparna skälva av gråt,
om vi någonsin leva så gränslöst som då,
när pannan av ångest är våt.
Och ingen kom så hel och ren
till lyckans vardagssal,
som den som var med sig själv allen
en natt i skakande kval.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Och ingen kom så hel och ren
till lyckans vardagssal,
som den som var med sig själv allen
en natt i skakande kval.
Den var najs, fint svenskt inslag. Den här kalendern borde ges ut i bokform, på det där hemska förlaget som låter alla trycka sin bloggar nästan gratis.
Ja en riktig glad dikt eller hur?
Skicka en kommentar